måndag 4 juni 2012

Svalor, vindkraft, hundar och hästar.

Dagens ordspråk.
"En svala gör ingen sommar "

Med tanke på ordspråket skulle det varit skoj om fågeln på bilden varit en svala, men tyvärr så tror jag att det är en tärna av något slag . Bilden tog jag nere vid Gideälven. Ett kort bara taget för att se om jag kunde fånga den på bild mot den molniga himmeln.

 
Anders är överlycklig för svalorna har hittat hem igen! Hem är inne i snickarboa så nu får dörren stå öppen hela sommaren och gud nåde den som stänger den. På bilden ser ni hur det såg ut för några år sedan. Det var ett par svalor som fick ungar därinne, det var i och för sig sött med de små liven som kikade fram över kanten av boet. De vande sig vid oss och när de sedan var flygfärdiga så var de som tonåringar, de kom bara in för att sova. Dörren blev sned av alltid vara öppen men vad gjorde väl det. De bajsade rätt mycket och kletigt, så vi fick lägga sopsäckar under boet. Ja i bland undrar man hur tokig man kan bli.

 
En hund som hör dåligt får man lära teckenspråk och Amorina börjar bli till åren och hörseln är inte det bästa. Nu då stigen går ända upp på berget igen så traskar hon på utan att se sig om i fall vi är med eller inte. Amorina är en fantastisk hund och har en otrolig personlighet, men även en viss tjurighet och dumhet. Men visst är hon väl där hon står och tittar!



Hmm detta är en het potatis, antingen man  är för eller emot och båda sidor har svidande argument. Markägarna  däremot som får ett vindkraftverk utplacerad på sin mark brukar vara nöjda då de får en bra slant, andra undrar vad som skall hända med dessa i framtiden.  Anders älskar dem och jag har sett många vindkraftverk.  För några år sedan då vi skulle göra en utflykt hamnade vi i Fanbyviken. Jag tror att det bara finns min mamma och Anders som är förtjusta i dem. Anders sökte även in till en högskoleutbildning som rörde vindkraft men det kom inte längre än antagning till kursen och inköp av boken. Ett bra diskussionsämne!




Anders tillsammans med jämthunden Beda och gråhunden Jenka nere vid Flottarbäcken. I vår familj är det så att Beda är värstingen, rätt explosiv, olydig och skulle nog kunna sätta tänderna i en Aussie. I motsatts till Beda är Jenka är en mycket snäll och tålmodig hund även om hon inte är någon stor jägare.



Islandshästar är väl vackra hästar? Dessa ägs av min mammas granne och har varit på marken ovanför mors hus nere i Åsliden.  Snälla hästar och rena tyckte mamma, men ogillade att det kom ut något där bak. Hon minns sin barndoms mera temperamentsfulla hästar och jag tror att mamma alltid varit rädd för hästar.( så det är bara så förvånande att hon tycker att de är vackra) Själv älskade jag hästar under min uppväxt och hade kompisar som hade en egen häst. I den åldern var hästar den stora drömmen. Vi har ju varit hästägare själva här under några år i Getingstabodum, skall söka fram lite kort senare för att vissa dem.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar